Under Bokens dag den 5 augusti i Norberg samtalade journalisten Ulrika Knutson med vår författare Mats Hellstrand om hans skrivande, hans historiska intresse, men framförallt om romanen Hemligt kontrakt. Detta är ett sammandrag utifrån ett längre samtal. Observera att scenen är utomhus därav diverse flygfän som far förbi framför kameran.
Kort om Mats
Mats Hellstrand föddes 1949 och växte upp i Västerfärnebo som äldst av fyra syskon. Gården hade tolv kor, lite skog och en dragig stuga med utedass. Efter studier i Sala och Stockholm har Mats arbetat som socionom och folkhälsovetare, en period som socialsekreterare och därefter tjugofem år med hälsofrågor inom Region Västmanland samt Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Efter tjugofem år i Karbenning och fyra utflyttade barn bor Mats sedan 2013 med hustru Mari i Sala. Skrivande har följt Mats, bland annat som redaktör för en tidskrift om hälsa.
Varför började du skriva skönlitteratur, Mats?
– När jag fyllde 70 fick jag en skrivarkurs i present av hustru Mari och våra barn med familjer. Jag hade gått i pension och de anade att jag skulle bli odräglig, klösa i tapeterna, om de inte såg till att hålla mig sysselsatt. Det blev starten till mitt skönlitterära skrivande.
Ditt intresse för historia, när började det?
– Det väcktes under gymnasieåren och har vuxit efter hand. 1980 deltog jag i ett projekt för att skriva en lokalhistorik över fackföreningen på Gränges Metallverken i Västerås under åren 1900-1980 – en bok om fackföreningens framväxt och arbetarnas villkor på den tiden.
Idéhistoria, Bergslagens historia, förståelse av Sveriges band med övriga världen, det är perspektiv som följt mig genom åren.
Varför är vår historia viktig för dagens svenskar?
– Historikern Magnus Västerbro beskriver det mycket väl i sin bok Tyrannens tid: Om Sverige under Karl XII. Enväldets katastrofer följdes av en revolution. Ja, så beskriver Västerbo regeringsformen 1719, när makten förflyttades till dåvarande riksdagen, en tidig form av parlamentarism.
Det skulle dröja ytterligare tvåhundra år, till 1919, innan kvinnor i Sverige hade rösträtt. Hur stark är demokratin idag, i Sverige, i världen? Hur är kvinnornas ställning idag, i Sverige, i världen. Inga framsteg är någonsin vunna för evigt. Det är en daglig strävan.
Dessa frågor är angelägna för oss idag, såväl för nya svenska som för gamla svenskar.
Hur kom det sig att du började intressera dig för Frihetstiden?
– Jag har länge varit nyfiken på vad som hände mellan Karl XII och Gustav den III. Vilken frihet handlade det om? Varför är den så okänd? Var det bara ett allmänt förfall? Eller kan epoken ha skildrats så av äldre historiker som var ointresserade av demokratiska strömningar, som var fast i det storsvenska och dess härskare? Vad är vårt arv efter frihetstiden?
Hur fick du idén till romanen Hemligt kontrakt?
– En ingång, en tråd att nysta i, hittade jag i min hembygdsbok Kilboboken. Där skildras en våldsam drabbning i Västerbykil mellan sextio skogsbönder och vaktfolk från Sala silvergruva natten 30 december 1756. Och det ledda mig vidare in i Frihetstidens slutskede och dess nya idéströmningar.
De båda kvinnorna i romanen – Ylva och Brita – hur dök de upp?
– Nästan allt dokumentärt som jag började läsa skildrade framstående män. Men ju mer jag sökte, desto fler kvinnor började dyka upp. Ännu i denna tid var änkor myndiga om de ägde egendom, såsom egen ägd skattegård eller handelsrörelse i staden. Det förekom även att de hade rösträtt. Likaså dök det upp kvinnor som forade träkol och skötte andra manliga sysslor. Man uträttade ofta det som måste bli uträttat, som etnologen Orvar Löfgren har beskrivit.
Så jag undrade: Nog lär det ha funnits någon kvinna bland de sextio bönderna! Tänk om hon var myndig änka? Tänk om hon var storväxt och rådig? Tänk om … Tänk om hon dessutom möter en själsfrände, en likasinnad, såsom den dokumentära gruvfogden Maria Olsdotter i Stråssa men förflyttade till Högfors?
Blir det någon uppföljare till Hemligt kontrakt?
Jo, men visst. Det blir det. Förhoppningsvis våren 2023. Det finns mer att hämta i denna dramatiska epok.
Vilka tips och råd har du att ge den som vill försöka sig på att skriva en historisk roman?
Om jag nu håller mig till dokumentärt grundade historiska romaner så tänker jag så här. Krydda gärna berättelsen med ett bärande tema, såsom tidens villkor och etiska dilemman, vänskap, ensamhet, att vara människa, goda handlingar, och onda. Detta är allmänmänskliga teman som talar lika mycket till oss nutida levande.
För det andra. Hitta ditt språk som stärker en närvarokänsla i epoken utan att det bli krystat, utan att bli tungläst. En grannlaga balansgång.
För det tredje. Lägg gärna in ett efterord där du redovisar vad som är dokumentärt grundat och vad som är fiktivt. Det ger dig större frihet att fabulera, vägleder läsaren in i den historiska epoken och stärker trovärdigheten i ditt författarskap.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
